Inskolning för liten och stor..

…Malva är nu inskolad på dagis. Allting har gått så bra som det kan göra. I fredags var hon där hela dagen själv, jag lämnade strax innan nio och hämtade strax innan tre. Och hon hade gått hur bra som helst hela dagen, hon hade ätit bra, sovit bra och varit på strålande humör hela dan. Och när jag och mormor kom för att hämta henne ville hon inte gå hem. Känns jätte skönt att allt går så bra. Så nu ska hon gå sina tider på heltid.
Måndagar kommer hon att vara hemma med sin pappa (och ibland mamma också). Tisdag-Torsdag kommer hon gå 7.45–15 och på fredagar
7.45–14.30. Tror att det blir ganska lagom,skönt att dagarna inte blir alltför långa.

Själv börjar jag skolan igen imorgon. Känns som vanligt efter ett långt, härligt sommarlov. Lite skönt att komma igång men visst kommer man att sakna tiden man har haft hemma med familjen. Jag tror dock att det kommer bli lättare för mig att fokusera på skolan nu när jag vet att Malva är på dagis och har det bra. Och dessutom får jag en helt annan möjlighet att plugga när huset kommer att vara tomt.

Igår hade vi kräftskiva här hos oss med våra fina vänner! Mycket lyckat, vi satt ute och åt god mat, pratade och hade hur trevligt som helst. Detta kommer från och med nu att bli en stående tradition!

Ibland blir det inte som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå

Vi tänkte att vi skulle koppla av en stund framför en film, sista kvällen på semestern och allt. Men vi började ändå ganska tidigt, för att det hela inte skulle bli så sent, vi ville komma i tid eftersom det är upp och vara pigg som gäller imorgon. Dock tittade vi aldrig hur lång filmen var. 2.45 var den. Den var slut nu 23.45. Så direkt i säng blir det.

Bra dag idag. Inser dock att jag inte längre kan blunda för att det kryper allt närmare, att vardagen smyger sig på och att vi faktiskt ska börja leva riktig vardag, men dagishämtningar och tid ifrån varandra. Kan inte förstå vad dessa nästan två år har tagit vägen. Och samtidigt känns det så bra, att vi satsade på att ha Malva hemma så länge som möjligt. Men det kommer kännas i kroppen att hon inte längre finns i min vardag på samma sätt. Och det gör mig lite ledsen. Jag har inte skaffat barn för att vara ifrån henne. Men som tur är kommer hon i alla fall att ha skapliga tider på dagis, åtminstone till en början, och jag hoppas att vi kan fortsätta med det även efter att jag börjar jobba. Min fina lilla prinsessa som varje dag skänker oss så mycket glädje och skratt. Och kärlek. Tänk att du snart fyller två år. Dags att börja tänka på kalas. Du och jag ska baka bullar. Du var så otroligt duktig sist när du hjälpte mig. Älskade unge, det finns ingen annan som du. 

 

Lördag den 13/8 2011

En bra dag, på det stora hela. Familjen i fokus, och så skönt att veta att vad som än händer har jag alltid världen bästa familj.
Imorgon ska jag försöka att pyssla lite mer i trädgården. Kan inte beskrivna nog hur viktigt det är för mig. Det totalt rensar huvudet. Och att sedan få se resultat, att se någonting växa, gro och blomma, det är så häftigt. Hur det från ett litet litet frö kan komma så underbara vackra blommor. Jag känner dock att jag saknat blommor som blommar något senare nu under året varpå jag idag införskaffade en Höstanemon som ska pryda sin plats. Numera finns blommor från tidig vår till sen höst i min perennrabatt.

Höstanemon. Jag gillar det lite vilda växtsättet, de ser lite ut som ängsblommor, fast mer exotiska. Själva blomman i sig påminner mig och nyponrosor. Hoppas att den kommer trivas

Vissa händelser under dagen fick mig att tänka på hur otroligt tacksam jag är över min familj. Att veta att jag alltid har tryggheten här, i mitt bo, med mina allra närmaste. Men också den förmånen att jag har min första familj, mina föräldrar och syskon, där familjen går före allting annat. Så är det bara. Det kallas kärlek. Kärlek är inte bara något man känner, det är något man gör.

Att sätta ord på sina egna tankar.

Ibland går det bara inte. Det är så mycket man vill säga, göra, tänka. Och så slutar det hela med att det inte blir någonting alls utav det. Tur att man ibland kan låna ord av andra.

'Cause sometimes you'll find
That I'm out of my mind
You see baby, I'm the worrying kind
Ola Salo

Är inne i en period just nu där jag försöker göra hundra saker på en gång. Och någonstans bottnar detta i att jag inte vill känna efter vad som dyker upp om jag stannar. Om jag håller igång hela tiden, fokuserar på något kreativt och håller hjärnan sysselsatt så finns inte tid och möjlighet att lyssna till hjärtats egna ord. Enklare då att bara rusa fram, gasa ytterligare och slippa tänka.

Jag försöker, förutom med alla småprojekt runt omkring mig att göra någon sorts plan över hösten. Jag går igenom tankar & planering, gör upp dagisschema till Malva och försöker strukturera upp mina tankar. Tror att strukturen gör vissa saker enklare.
Ibland kan jag verkligen önska att man kunde dela alla sina tankar med någon. Men det är svårt när man inte ens kan sätta ord på de själv. Tankarna åker berg- och dalbana, upp och ner och runt, runt. Ibland undrar jag över om åkturen aldrig ska ta slut. Vissa dagar kan jag känna mig lycklig av den, jag skrattar i kurvorna och känner vinddraget i håret. Andra dagar blir jag fruktansvärd åksjuk och livrädd inför tanken på vilken enorm backe jag åker uppför, för att sedan kastas handlöst ut för ett stup. Och vissa dagar vill jag inte ens besöka den nöjespark som kallas livet.

Och jag ska aldrig stänga in
någonting igen men idag har jag
suttit timme ut och timme in - inne här
Jag har suttit för länge för alla små
begrepp blir svåra och hålla isär
Jag har suttit för länge för att allt som
är kvar här är ett fotografi
Och alldeles utanför flyger hela
livet förbi
Jakob Hellman

Tillbaka hemma...

Nu är vi hemma igen efter en lång semester med turer både hit och dit. Vi har nu knappt två veckor semester kvar tillsammans, sedan har jag ytterliggare en vecka själv med Malva innan hon ska skolas in på dagis.

Idag ska vi försöka fixa till det sista här hemma. Blir ju en del att göra när man varit borta så länge, även om vi gjorde en del igår. Men lite mera plock återstår invändigt och sedan ska jag köra ett varv med trimmern i trädgården och rensa lite i rabatterna. Klippte gräset igår så det är inte så mycket kvar att göra. Så skönt att få komma ut och pyssla lite i trädgården också. Sitter nu bara och väntar på att lacket på naglarna ska torka så man kan komma ut och göra lite nytta.